Och jag hatar att se dig fara irfån mig, även om jag vet att du kommer tillbaka så snabbt du kan.

Världen är inte rättvis, varför ska sådana som är så otroligt snälla, som alltid ställer upp och gör allt för att alla andra ska må bra och knappt har tid med att tänka på sig själv alltid ha det så svårt? Varför är det dem som drabbas av sjudomar, varför är de dem som har det jobbig hemma, varför är de som som blir mobbade eller har taskiga s.k "vänner"? Varför är det så?

Kan inte dem som förtjänar att ha det bra få ha det bra, och de som beter sig som om dem vore så jävla mycket bättre än alla andra och gör allt för att se ner på varenda människa i världen, få de dem förtjänar?

I och med det kan man ju konstatera att det inte finns någon slags "gud", eftrsom om han/hon/den/det fanns så skulle väl inte världen se ut som den gör idag. Eller skulle den det? Kanske är denne gud någon som bara vill göra livet hårt för sådana som försöker och lätt för dem som inte lägger en tanke på att göra något bra.

Det tror då inte jag, för jag vet att det inte finns något som kallas gud. För då hade inte världen varit som den är idag.