Walking Between The Raindrops with you.

 

 

En sak som retar mig mycket nuförtiden. Det är att folk inte kan leva i nuet, antingen går man och är bitter över det som redan hänt eller så grubblar man sig sönder och samman över framtiden. Det här med att leva i nuet, vad är det? Jag har kommit fram till en väldigt simpel förklaring till det:

 

 

Fortfarande svårt att förstå? Låt mig göra det ännu lite enklare. Det som har hänt går liksom inte att ändra på, hur mycket du väl ångrar dig, hur mycket du väl vill eller hur mycket du än önskar att man kunde spola tillbaka tiden. Det förgångna tillhör, just det, det förgångna. Ta lärdom av det och gå vidare.

 

Framtiden, den går att ändra på lika lite som det förflutna. Det som händer, det händer. Däremot har man en liten fördel ändå när det kommer till just det som komma skall. Som sagt så kan man inget göra åt det, men däremot kan du i nuet, få fram de bästa förutsättningarna för att framtiden ska bli så ljus som möjligt.

 

Så där har ni det, mitt recept till att leva lättare, gladare och framförallt med en bättre självkänsla. Pröva vet jag, för jag lovar att det fungerar. Skulle inte koka ihop ett eget recept och ge ut det om det inte vore för att jag själv använder mig av det (och gillar det).

Idag, idag idag... Skulle kunna rabbla om vad som hänt en dag som denna men jag är inte för att göra sådant. Oftast tycker jag själv det är tråkigt att läsa så att skriva det är inge vidare heller. Men vad jag kan säga är att trippen till fjollträsket var riktigt lyckad, och rolig såklart! Tänkte slänga upp några bilder från den resan, men inte i detta inlägg. Istället får det duga med några bilder på storstaden jag bor i (ironi där) som jag och Amanda tog oss an att fota lite kvällen som var. Woosh.

 

Det här med att skriva blogg är inte så svårt egentligen, jag har saker på hjärnan och hjärtat som jag skulle kunna slänga in i ett inlägg men jag kommer inte längre än så. En idé och sen tar det stopp. Men planen nu är att jag ska försöka komma längre än bara en tanke.

 

Fyllde förresten år i förrgår! Så nu är den magiska 20 års gränsen uppnådd, men inte känner jag någon större skillnad. Fast det har jag i och för sig inte gjort på några år, det kommer väl dock förr eller senare. Snart lär jag väl klaga som en annan gammal tant på ryggbesvär, dagens ungdomar och att "det var bättre förr".

 

Skämt åsido, nu ska jag ta mig an och göra lite produktivare saker i någon timma framöver, tack för mig!

I förrgår tog jag kameran och gick ut en sväng, det var ca tre minusgrader, frostigt överallt och dimma. Mellan den inte allt för tjocka dimman kunde man dock ana solen, det var med andra ord riktigt härligt väder. Tänkte bjuda på några av bilderna jag tog på en lite smått frusen moder natur!

 

Idag kom sista avsnittet av Forward unto dawn. Jag satt och rös genom alla de 17 minuterna, kan inte annat än rekommendera denna utomordentligt snygga miniserie. Så min stora fråga nu är när fan kommer filmen man tro?