Igår (ja, egentligen blir det i förrgår men då jag ännu inte sovit och klockan är kvart över tre så det känns fortfarande som igår) fick jag hjälpa en igelkotte. Han låg på bakgården och flämtade, reagerade inte heller mycket när vi kom nära och knappt när jag försiktigt petade på den med en maskros.

 

Jag förstod ganska snabbt att den förmodligen behövde vatten så jag gick in och tog en av mina små ljushållare och fyllde med vatten och lade bredvid den lilla krabaten. Väldigt snabbt reste den sig upp och började dricka, stackaren hade förmodligen inte druckit på hela dagen! Sedan traskade han/hon in i buskarna och vi såg inte av den mer.

 

Jag knäppte någon bild och insåg när jag kollade igenom bilderna på datorn att det förmodligen är en av fjolårsungarna som bodde här förra sommaren. Trevligt att se att åtminstone en av dem klarat sig. Igelkottar är underbara små liv.